När Doktor Glas kom ut 1905 orsakade den moralpanik i Sverige, romanen ansågs som "anfrätt", "maskstungen" och "farlig". Albert Engström formulerade stämningarna i en skämtsam parodi i tidningen Strix: "Nu kommer alla Stockholmsläkare att bli överlupna av damer som vill bli av med sina män på ett lättvindigt sätt." Hjalmar Söderberg hade trampat in på minerad mark, äktenskapet sågs fortfarande som samhällets fundament, och att dessutom förespråka barmhärtighetsmord på en präst som framställdes som ett vämjeligt svin, var helt enkelt mer än vad många klarade. I dagboksform får vi följa hur Doktor Glas förälskar sig i den unga vackra Helga, som söker hans hjälp för att slippa ligga med sin man, den förhatlige prästen Gregorius. "Mig gick livet förbi" lyder Doktor Glas berömda dom över sig själv i slutet av en roman som rymmer flera stora moraliska dilemman. Ska han ljuga för mannen och hävda att hon är för sjuk för att ha sex? Den gode Doktorn blir alltmer involverad i Helgas liv och allt ställs på sin spets när Doktor Glas måste ta ställning: Har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?