Sociologen Johan Asplund hade en undrande attityd inför tillvaron. Denna attityd utmärktes av ett sökande efter förståelse istället för förklaring och en ambition att begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter framträder än dem som tas för givna. I sin bok "Om undran inför samhället" från 1970 lanserade Asplund begreppet aspektseende ¿ vilket kom att bli ett stilbildande ideal för många inom svensk samhällsvetenskap och fortfarande är så, femtio år senare. I denna bok utforskas Asplunds aspektseende mot en företagsekonomisk fond. Företagsekonomi är Sveriges största utbildningsämne och en kraft att räkna med i samhället, så det finns all anledning att ställa sig undrande inför det faktum att det företagsekonomiska språket och sättet att tänka genomsyrar allt fler mänskliga sammanhang. Vad har Johan Asplunds sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomins teorier och praktiker?